Jag tänker ju ofta på diverse olika saker och ting som ni nog förstått. Det är inte konstigt att jag blir trött mellan varven. Jag förundras ständigt över människors egenheter, idéer och agerande. Vad hände med tanken och omsogen av/för din medmänniska? Och respekten för dem du har runt dig i livet? Vi måste nog tänka till ibland. Vad är det vi för över till våra barn och hur du handlar har koncekvenser, kanske starkare än du tror. Mitt handlande speglar mina barn och hur jag gör, är och behandlar andra människor kommer att färga mina barn. Mitt tycke och mina åsikter kommer att ligga till grund för mina barns tycken och tänkande.
Jag är uppvuxen i en mycket kärleksfull familj där ärlighet, ömhet och respekt har legat till grund. Jag har lärt mig att respektera andra mäniskor för deras olikheter och att alla människor har ett lika värde. Jag har oxå med mig att alla är värda en andra chans och trots fel och brister har jag ingen rätt att dömma förrän jag tagit mitt ansvar och gett min medmänniska en andra chans och/eller bildat min egen uppfattning. Jag hoppas att mina barn kommer att växa upp med förmågorna att se människors lika värde, att respektera och acceptera oavett tycke, smak och utseende. Jag önskar att ni där ute är med mig och att de trångsynta små liven förhoppningsvis någon gång kommer till insikt och självkännedom! Vill du bli behandlad med respekt, behandlar du andra med respekt! Och gör du inte det... skyll dig själv.
Tjingeling & på återseende! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar