"Aaah så fantastiskt!" Natalie

Den hära ungen, ja jag säger då det! Hon har verkligen talets gåva, haha, eller kanske kärlekens gåva...?! ;) Eller ja, när hon vill får jag nog säga, för i all söthet glömde jag ju av hennes extrema envishet, temperament och mycket otrevliga pedantiska sidan! Natalie = monster mellan varven, främst när hon får för sig något som hon sen inte får eller inte kan genomföra. Igår natt vaknade hon mitt i natten å gallskrek, orsak: Det var stökigt i hennes säng! (det råka ligga ett gosedjur på fel plats i sängen...)! Tråkigt att jag tidigare på kvällen stått i hennes rum, tittat på henne när hon sov och sagt till Martin: Hon är i vart fall Så himla söt och lugn när hon sover... det fick jag ju käka upp omedelbums!

Fokus: Kärlekens gåva! I bilen hem sitter hon med världens största leende, jag undrar om hon är glad. Hon svarar: JAAA! Jag undrar varför? Hon säger: Aaaah, jag ÄLSKAR Joel! Vi fortsatter vår färd hemåt hon tittar ut genom fönstret i bilen och utbrister:

- Aaaah, vad vackert det är! Solen är min dröm! Joel, på mitt rum där har jag rosa gardiner, dom är fantastiska, aaah!

Joel svarar: Månen är mitt dröm! Lika drömmande och inlevelsegivande som Natalie!

Det bästa är att hon innan, under och efter mening utger ett drömmande Aaaah! Det enda de stora killarna tillför konversationen i bilen påväg hem är könsord, så som balle, snopp och pung... ja tydligen är det antingen eller! Tur att jag gillar både och! ;D Härligt med sol, btw, nu ska jag dra en löprunda gott för kropp och själ! :)

Puss och kram på er alla!