Efter en dag i ramadans tecken, känner jag mig gött motiverad att inte, som man skulle tro, slänga i mig en pizza utan nä, jag tror jag nöjer mig med ett glas vatten! Mitt huvud har redan hoppat åt helvete då jag den senare halvan av dagen legat inne med huvudvärken från hell! Hade jag inte vetat bättre och förstått att huvudvärken beror på självsvält så hade jag nog sökt akut för misstänkt subarachnoidalblödning... Nja nu har i vart fall mina endorfiner kämpat på tappert jag har har till och med tappat känseln i huvudet, jag känner inte ett skit, ingen smärta, inga tankar, inga känslor= totalbedövad! Det är ju hur bra som helst! Ända biverkningen med mitt matdygn bestående av ett äpple och vatten är min smått stegrande aggresivitet i kombo med ökad behov av lipning, finns det något/någon att avliva?
Ja vet inte, kanske är det bara jag, men vore det inte en bra idé att försöka äta något? Det är jävligt jobbigt det här med självsvält, jag tror inte riktigt att det är min grej, jag kastar nog in handduken!
Vet ni vad, kanske borde jag fixa lite toast, babe måste ju äta lite oxå, jag vårdar honom nu. Han är liten, rädd, han har ont, mår illa och är yr! Vet ni vad han behöver?! Blivande sjuksyster Jenny, till er tjänst! Jag har lagt upp ett fint smärtschema, jag har regelbunden tillsyn med vakenhetskontroller (sist jag kolla var han en RLS 1), vätskelista/avföringslista vad som kommer in ska oxå komma ut... hahaha! Ja jag erkänner, jag råka hitta på lite där! Jag tycker i vart fall väldigt synd om honom och jag var faktiskt väldigt orolig och bekymrad för honom förut, trots att jag visste att han hade det bra, men det blir väl så när man bryr sig så extremt mycket om någon! -Kom älskling ska "mamma" ta hand om dig! :P
Nä vad prata vi om, mat var det ja, just det! :)
Hopphej! Puss & kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar