Jag vill oxå vara kung & gå på strippklubb!

Det finns så mycket skit vi lägger fokus på här i vårt avlånga land. Men nu får vi väl för helvete ge oss! Vem bryr sig om kungen gått på strippklubb? Vilken man har inte det? Och har man inte det så vilken man har inte önskat sig få gå på strippklubb, till och med jag skulle tycka det var trevligt! Jag skulle mer än gärna hänga på kungen en kväll, ta en öl, snacka lite gött å kolla på nakna brudar! Det finns SÅ mycket bättre saker i vårt land att lägga fokus på! Och om man nu tycker att skattepengarna används fel så tror jag faktiskt att kungen min kära vän både fick gå före i kön samt slapp betala inträde, dessutom fick han nog även en drink eller 2...

Ska vi snacka lite dålig stil tycker jag istället vi ska rikta lite kritik åt att många av våra skattepengar går åt till att stödja prästernas nya hobby: pedofili! Här kan vi prata om mer osmakliga ting! Vad i helvete är det för fel på folk? Å vad fan är det för fel på den kristna tron? Sen när stod den för barnpornografi, våldtäckt och annat slisk?! :O Låt Kung jäveln vara i fred och kritisera de jävlarna som verkligen behöver det istället!

Jenny lite små taggad, over and out!

Måndag

Idag har ungarna försökt att ta över styret, revolt börjar tidigt kan vara bra för er som tänkt skaffa ett gäng ungar att veta! Men de små glinen jobbar i underläge och detta fortress tas inte i besittning så lätt inte! Mohaha! När till och med Martins tålamod tryter då är det hett! :P Erik svarade Martin att "Jag förstår inte vad du säger, för jag förstår inte ditt språk" Haha, där fick Martin så han teg. Tur att ungarna kan prata för sig det får man ju se som positivt inför framtiden! :)

Idag har det sista seminariet ägt rum, det sista ever. Från idag har jag klarat allt i hela sjuksköterskeutbildningen vilket kära ni betyder att idag kan jag säga: "Jenny heter jag, SJUKSKÖTERSKA" Till er tjänst! Extremt skum känsla vet inte om jag ska skratta eller gråta? Jag skrattar lite här å gråter lite där. På onsdag då smäller det eller ja examen blire då i vart fall! Härligt, underbart, fantastiskt, GALET! :D

Kramen

Ibland händer oväntade ting!

SPRUT s sittning för Sjuksköterskestudenter T6.

http://www.facebook.com/video/video.php?v=10150210687017793&comments

Ett mycket oförberett och improviserat tal ala Jenny! Tydligen var det några som tyckte mitt tidigare inlägg var ganska bra å önskade få mitt lilla sägande framfört! Kul, kanske inte världs bäst men så gott det gick under de omständigheter som rådde! Ni som har fb tror jag kan se detta klipp om ni är nyfikna... :)

Nostalgiskt, fäller en tår.

Nog för man i sitt liv upplevt många  söndagar fyllda med ångest, men just denna känns nog kanske lite som den sorgligaste av dem alla. Jag minns när jag vaknade upp en lördag på det tidiga 2000-talet iklädd studentklänning, studentmössan och ex antal liter kebabsås över mig. Den lördagen förvandlades mitt liv. Den dagen då jag helt plötsligt inte hade någon plan för livet. Den dagen kändes det som någon kastat mig utför ett stup. Liknande känsla infinner sig en afton som denna. Återigen går man från 3 trygga år  ut i världen, lite smartare, lite äldre men fortfarande ett grann ångest fylld. Det är med glädje jag tar min examen men det är oxå med viss rädsla och ledsamhet. Tänk att man än en gång utsätter sig får stupet, jag måste verkligen på riktigt vara en aning destruktiv.

Jag kommer att gråta som ett barn på onsdag då vi ses en sista gång. Många av mina vänner flyttar och ni kommer av mig vara saknade! Det kommer vara tungt att inte träffas längre på samma sätt. Det är jobbigt att vara vuxen ibland. 

Jag tar mig själv, mitt lip och jag å sörjer en stund, nästa vecka väntar mitt nya liv, bokstavligen.

Massa kramar!

Några avslutande ord ala Jenny!

Dagen då talaren inför vår examen valdes ut var jag olyckligtvis (?!) inte närvarande... råka skolka lite tror jag, ops! Detta visade sig ju vara en smula trist då jag kanske har en del trevliga eller i vart fall roliga ting att prata om! Hur skulle ett ev avslutande ala Jenny kunnat sett ut...? Detta är mitt till er kära med studenter!

"Kära med studenter, lärare, volontärer och närmast sörjande!

Idag är det var sista dag tillsammans. Jag måste dock få säga att det varit en ära att få kämpa med er! Det ska vara väldigt klart att det har inte varit enkelt. Många hysteriska anfall, sömnlösa nätter, konstant lipande och begynnande alkoholism har kantat kanske inte allas men mångas vardag. Vi har ju oxå varit en aning olycksdrabbade då vi "gått efter en sk ny å fin läroplan" utbildningsplan eller vad det nu kan tänkas heta, haft mycket att lära så jag sållade liksom bort den informationen... Det första året kantades mestadels av omvårdnad och allt mystiskt kring denna profession som det maximalt går att lära! Samt lite anatomi, vilket var extremt bra då man fick koll på från vilken del av ens kropp det förmodligen uppstått allvarliga fel på. Även lite pedagogik fick vi lära oss, hur vi skulle lära varandra, vilket visade sig vara precis vad vi behövde!

Sen kom utbildningen att kantas av både det ena och det andra, lite mindre av det andra faktiskt. Brister och missnöje gällande vår somatiska kurs ja, har någon missat det så vet jag inte riktigt... Något som vi ändå måste se jävligt positivt är att vi ändå lärde oss mycket. För hur många i klassen har vi inte diagnostiserat med både det ena och de andra? 

- Jag mår så illa efter måltid och det smärtar, spyr även lite blod framför allt innan stundande tentor! = Började med lätt magkatarr spåra ur och blev blödande magsår!

- Jag kan inte sova, känner mig hoglös och tycker inte längre något alls är kul, jag gråter minst 5 gånger per vecka alt dag, skriker åt nära kära samt främmande människor i kön på ICA. Dessutom undviker jag helst alla levande varelser = Depression OBS! Suicid risk.

- Jag har sånn huvudvärk, spänningsvärk, det släpper aldrig känns det som = Stressrelaterad huvudvärk ev hjärblödning alt hjärntumör.

- Jag har sådan bröstsmärta, det sitter som ett band och det är jättesvårt att andas = Hjärtinfarkt fast mer troligt då vi alla är ganska i god ålder, ångest, även denna stegrande och opålitlig!

- Jag har sånn diarre det bara sprutar där bak, vad göra? = sönderstressad mage alt ulcerös kolit eller annan infl. tarmsjukdom? Käka Imodium tills det tar stopp, blir det för stopp kan vi hjälpas åt att "plocka" bort det och kanske öppna ett fönster för det är sånt vi sjuksköterskor gör!

För just det kära vänner, sjuksköterskor det är precis det vi är! Å det ni, det ska vi vara jävligt stolta över eller som jag, extremt tacksam för att jag överlevt. Puss på er och tack för god match!"

<3 kärlek till er alla! :D

Man kan tycka vad man vill

Man kan tycka vad man vill om div olika slags ting! Smaken den gamle geten är som det tidigare konstaterats som  baken delad. Skit på ena sidan, skit på andra. Vad är rätt, vad är fel? Ja i högsta grad en tolkningsfråga som heter duga. Vi snackade i skolan i går om katastrofer och där ibland EU toppmötet i Göteborg. Jag måste bara säga att det är viktigt att man här i världen framför sina åsikter och att våga stå för dem. Det är jätte viktigt! 

http://www.youtube.com/watch?v=yPjMs4VFa9g

Jag främjar verkligen yttrandefriheten och mänskligheten men ibland alltså... jävlar vad förbannad man kan bli! Självklart ska man få demonstrera och visa sitt missnöje men inte inkluderar det att förstöra för andra, utsätta andra för skada eller att ta lagen i egna händer! Förstörelse för "nöjets" skull irriterar mig nått så fruktansvärt! Vem får lida för det man förstör? Den som man misstror eller den enskilda och lilla människan?! Lite samma   är det med alla människor som lever för att klaga på allt å alla, som letar fel för att ha något eller någon att kritisera, sen när det väl kommer till kritan är de fan inte mycke bättre själva och dessutom i många fall värre än värst! Nä dubbel moralen i samhället är slående. 

Man kan oxå tycka vad man vill om fredag! Jag tror nog att de flesta av oss håller med om att fredag ja det är en riktigt skön "snubbe", mer fredagar åt folket! Vad ska det bli för fredagsmys idag...? Tacos kanske eller kanske bakpotatis med räkröra eller varför inte en goe hemmagjort potatissallad å grillat... hmm, hungrig?! Jag blev lite sugen måste jag ju erkänna... Rabarberpaj... Ja, tur att det finns goa ting oxå i denna hära hemska värld vi lever i, mer gott åt folket! :)

Pussen 

Torsdags gott!

Ännu en dag till ända, torsdag och allt. Veckans skolarbete är till ända, i morgon egna studier men Jenny har varit en duktig student och jobbat in den lilla uppgiften som är kvar. Så i morgon lite ledig dag men full proppad med måste ting! Åter till idag. Torsdagen avslutas med ett välförtjänt glas med rosé. Mumma! Ibland måste man få unna sig lite extra även på en torsdag! Det är mycket i livet som stressar och bekymrar en, framför allt mig och framför allt nu, har kommit in i någon form av down period, trist å deprimerande men det går väl över som de mesta... Ett av dagens måsten som fortfarande ligger kvar och gror är det trevligaste av de alla nämligen att betala månadens räkningar. Ja, nä jag kanske inte orkar det och förresten är det inte så himla spännande heller... usch! Fuck räkningar!

Sen sitter man här och surfar lite men fan vad tråkigt det är när det inte finns något att surfa på. Vad göra? Martin duschar kanske borde jag smyga på honom och hälla kallt vatten på honom kanske kasta en mjölbomb eller blotta mig lite lätt, ja något får jag hitta på för här dör jag av uttråkning! Jag drar vidare och smider planer samt önskar er en fortsatt trevlig kväll!

På återseende!

Hela havet stormar!

Det är väldigt vad det stormar. Det är ju nästan så man är rädd för att de små kidsen ska blåsa bort. Man undrar kan det verkligen blåsa så här mycket å ja det kan det tydligen. Inte är det bara vinden som stormar utan även lilla söta Jenny. Jag vet inte om det är för att man inte riktigt vet vilka ben man står på om ca en vecka, framtiden är så klar men ändå väldigt oklar, vad kommer hända? Hur kommer det bli? Eller kanske är det mina hormoner som spårarat ur och mens helvetet är på väg, vem vet? Jag tappar ju bort div. viktiga saker i mitt liv så att tro att jag ska komma ihåg var i cykel jag befinner mig vore ett skämt! 

Nä, vi tror att det är en kombo, jag har hört rykten om att det inte bara är jag i min klass som helt oprovocerat börjar lipa lite här och där... Jag kan sitta å stirra rak in i väggen, ungarna pratar om allt i hela världen, hör jag något av det, nä! Martin pratar med mig, jag ser hans läppar röra sig men hör jag vad han säger, nej! Fast å andra sidan kanske varken Martin eller ungarna pratar om något vettigt just då jag väljer att koppla bort... Men det här oprovocerade gråtandet börjar gå mig på nerverna. Under veckan har jag hunnit med att gråta i sovrummet, på toaletten, ja i alla husets rum.... högt och ljudligt i bilen, på dagis och det var på väg att ta sig fram under en liten shopping tur på Coop. Vissa lider av narkolepsi jag lider av lipolepsi (kommit på det själv å dessutom själv diagnostiserad), förhoppningsvis endast under en kort "övergångsperiod" i mitt liv. Hade jag inte vetat bättre kunde man ju misstänka viss graviditet men sådant sysslar vi inte med här längre, usch! Haha, kanske ska gråta lite över det!

Kramen på er!

Extremt stressande, gråter en skvätt på det!

Så här i arbetartider gäller ju mindre humana tider för barnlämning på fritids samt dagis vilket inte alltid är ett lätt problem. Att stämpla in kl 6.45 i Trollhättan ombytt och klar ja det kan ju ge vem som helst blödande magsår om man samtidigt inser att man ska lämna 4 ungar på 4 olika ställen helst innan kl 6 vilket är fysiskt omöjligt då 2 av 4 ställen öppnar sin verksamhet kl 06.15, dessutom ska 2 barn lämnas här och 2 st i stan! Hur i hela JÄVLA helvetet ska jag hinna detta?! Så här års går det ju att köra extremt olagligt om man skulle känna för det en dag, gäller ju bara då att hoppas å be till gud att jag inte kör ihjäl mig själv eller någon annan för den delen heller. Men vad händer till vintern inkl. 3 meter snö? 

Det här kan för den utomstående människan kanske kännas som en piss i havet men det är fruktansvärt stressande för mig och hur jag ska kunna lösa detta känns väldigt omöjligt! Att man är sjukligt stressand under ytan, ja det visar sig ju ibland vid mindre lämpliga tillfällen som ex: när jag som idag började gråta på dagis för att de bestämt att de inte kan öppna förrän kl 06.15... detta har nu resulterat i att jag känner mig ganska så dum. Ja, stackars barn och stackars personal säger jag bara. Ska nog ta å gräva ner mig en stund. Det är fruktansvärt pinsamt, å hallå eller, hur gammal var jag nu igen? Skit, ja jag vet inte vad jag ska skylla på... Jag går och gömmer mig under sängen med laglösa Isabella ett litet tag.

MUsen är på lösen!

En av ungarnas öken råttor har gnagt ett hål i deras bur av hårdplats och flytt fältet. Musjävel är numera efterlyst och lever ett farligt liv som laglös då hon både jagas av prisjägare, lönnmördare och andra onda ting. Martin tycker vi ska gillra fällor å då snackar vi dödsfällor... våra mördarmaskiner katterna Zlatan samt Harry är blodtörstiga små as. Stackars Isabella hennes dagar är nog tyvärr räknade. Låt hoppas stackars lilla Isabella finner frid, kanske finns räddningen?! Jag ska göra allt i min makt att rädda det stackars livet!

I morgon ska det fixas med hemliga ting, ska bli spännande! Sen ska jag till herr doktor, mindre spännande. Skit kropp. Finnes ju för och nackdelar med att bli gammal och grå. Å andra sidan kanske mitt fitt problem har andra orsaker. Kallt som satan är det oxå... Jag som hade velat bada, men var är värmen? Försökte få Martin å bada med mig, ja i badkaret då, men han avböjde, tråkmåns! Jag fryser ju som aset! Det som är så mysigt med 2 vuxna människor ner kilade i ett extremt trångt litet badkar, ska det vara närhet så ska det! Kärlek, mina vänner, kärlek! Mysigt, svettigt, varmt och tajt, kan det bli bättre?! 

Gos till er alla!

Fantastiskt med synd!

We are still alive! Undra va den lilla sektherren säger idag, PINSAMT! Ja, hade jag förutspått världens undergång en gång å sen misslyckats kanske jag vart lite mer återhållsam med mina andra små uträkningar å andra sidan bedriver jag ju inte heller en sekt, inte än i vart fall... Å vad jag menar, har man en söt lite sekt i trädgården kanske man inte heller är helt med i matchen?! Å andra sidan kanske det lönar sig med en grupp lättformade små människor som tror att du är en super skön ledare, kanske skulle jag skaffa mig en trevlig lite sekt själv, hmm, kanske kunde bli riktigt nice! ;) Vad skulle sekten vara bra på? Vad skulle vi göra på dagarna? Kanske kunde de massera mina fötter, borsta mitt hår, knoda min rygg, ta hand om mitt hem, sköta mina sysslor... ja ingen dum idé! Dyrka Jenny, jag är bra!

Sen kära vänner vi får skylla oss lite själva tydligen för i den synden vi alla lever, ja det är skandal! Synden har aldrig tidigare frodats som nu! Jag själv lever ju i väldig synd! Lösaktig, slapp å trotsig! Synd borde kanske vara mitt andra namn. Nog för att min karriär började bra med att bli född inom ett äktenskap men sen spåra det ju ganska fett ur, att växa upp som ett gulligt litet bögbarn å dessutom gilla läget gynnande ju inte min karriär som troende och fin. Sen spåra det ju ur ganska fett under mina år som ungdom... sen att jag själv har barn utomäktenskap, träffat en ny man, råkar säga minst 5 fula ord om dagen, tycker och tänker i mina fri små banor å just älskar livet som sig bör! För att må riktigt riktigt jävla gött krävs minst en synd om dagen å det är riktigt gott för magen!

Puss!

Inför världens undergång...

Jag skulle inför den stundande undergången vilja tacka alla ni som varit intresserade av att läsa mina tankar och funderingar. Kanske är det just mig ni har att skylla nu när Gud ska straffa oss alla. Jag kan inte direkt säga att jag tjänat honom väl å det kan ju kännas lite trist så här i sluttampen. Som den gamle Christer en gång sa "I morgon är en annan dag", nä Christer min vän, imorgon kanske är vår sista. Nu kanske jag inte alls tror att det är det sista vi har sett av vår värld men man kan aldrig så noga veta och de vore ju tråkigt om jag inte sagt farväl till mina fina läsare. Skönt i vart fall att jag fått lite sol i ansiktet en dag som denna, jag kommer i vart fall förintas lite mer solbränd, lite fräschare å till å med lite slimmare (inte hunnit äta så mycket idag). Sen om vi nu mot viss förmodan skulle överleva även denna domedag så finns det nog gått med mer skit i världen vi kan lida lite av. Exempel: om någon är sugen på en halvdöd livmodertapp så kan ni få låna en av mig!

På återseende med viss osäkerhet... ;) Puss på er! <3

Är vi av god karaktär?

Karaktär om person: läggning, personlighet, ett tämligen stabilt mönster av en individs egenskaper, såsom de avspeglar sig i individens förhållande till andra och till sig själv. Oftast räknas till karaktären personlighetens känslomässiga och moraliska egenskaper, medan intelligens och kroppsliga drag inte ingår. En snävare definition tar endast fasta på individens moraliska egenskaper (www.ne.se, 2011).

Vad har vi för karaktär? Vart ligger vår moral, har vi ens några sådana egenskaper eller är det bara ett spel för galleriet? Vem bryr vi oss om egentligen? Vem skulle vi rädda om vi fick välja? Vems liv är mest värt? Å kanske mer intressant om jag hjälper dig. kommer du sen tillbaka när jag behöver dig?

Nu kan man ju undra vad fan tänker Jenny på idag egentligen, ja det vet jag inte riktigt själv faktiskt... Ordet karaktär har vandrat runt i skallen. Ibland läser man eller hör saker som bara inte känns äkta. Det är så med mycket i världen, människor har en förmåga att vilja bygga upp fasader som vid närmare eftertanke eller granskning inte alls är sanningsenliga. Man uttrycker helt enkelt något bara för att verka duktig och fin inför andra, men var ligger sanningen och vem skulle verkligen finnas för mig eller den i nöd om det krisat sig? Förmodligen inte ens hälften av de som tidigare uttryck hur rättvisa bör se ut och användas, trist men sant. Att framställa sig att vara någon man inte är, ja det är ju tråkigt, men varför? Tror man att man blir mindre älskad om man inte framställer sig som någon man tror alla andra vill ha? 

Jag tror att inom oss finnes "den av god karaktär", kanske gäller det bara att inte överdriva eller heller kanske inte tro att man behöver vara någon man inte är. Förresten är ju inte alla goda heller, det finns det ju otaliga bevis för! Hitlers gamla karaktär hoppade tidigt åt helvete har under senare år haft teaparty med ett gäng andra nötter, enligt min åsikt ett gäng mindre sköna snubbar samt en å annan ragata. Nog om det. Min karaktär är den, den är och jag försöker inte försköna den något större, det jag skriver, säger, gör, är verkligt. Å det känns gött när man kan stå för den man är.

Puss

Blödande magsår, högt blodtryck och ev en släng av psykos

Den härliga och finaste av dem alla lyser med sin frånvaro, min kära sol vart har du tagit vägen? Och vem i hela fridens dar har önskat regn och blåst, jag skulle vilja ta ett allvarligt snacka med denna där. Visst känns det jävligt surt när det enda vettiga man kommer på att tala om är skit vädret... Att man kan bli så fokuserad på det? Fast ja jag skulle väl oxå kunna snacka om det mesta i oändlighet förresten. Just idag är jag fan mer förvirrad än någonsin! Å jag blir så stressad, för vad?! Ingen aning, allt skulle jag tro... Nä nu ljög jag lite här, råkar göra det ibland, sorry! ;) Kollade min almanacka för de kommande 2 veckorna och kände genast en grym lust att hänga mig själv en stund...

Nästa vecka är det obligatoriskt i skolan typ hela veckan, på onsdag ska alla barnen hämtas sen ska det fixas med klassavslutning med Eriks klass en timme efter det att min skoldag kommit till sitt slut. Ja då ska jag samla in alla barn samt en man å försöka att organisera en "fest" med ca 10, även dessa mycket förvirrade andra föräldrar för att resten av klassen ska anlända knapp en timme senare... Sen fortsätter veckan i turbo fart... Examensfest på lördag, dop för Wille på söndag som jag btw ska baka minst 2 tårtor till och dessutom vara fadder + att jag efter en grym examensfest förmodligen kommer att må lite oklart finnes risk för det mesta. 

Troligt scenarie: Komma försent, kräkas i kyrkan, glömma att jag råka "äga" en hög med barn, snubbla bryta ben, ta ut världens alla problem på min stackars man som jag även kommer att vilja straffa ev. döda, förtränga vem jag är, börja tala i tungor, glömma tårtorna som jag i panik bakat förmodligen gråtandes samtidigt som jag i mitt stilla sinne önskar att jag vore avliden... Om jag motförmodan skulle överleva nästa vecka & om min kära sambo kommer att överleva nästa vecka, med en galen psykotisk, destruktiv och totalt förvirrad kvinna, ja det återstår att se! Förresten semester vad är det?

Jag kommer i vart fall efter nästa vecka vara ett par diagnoser rikare, om inte annat kanske det är spännande! :)

Skjut mig!

Vad är detta med åsikter egentligen? Vi ber om att folk ska tycka och tänka. Vi ber om råd. Vi ber om tankar och funderingar. Vi ber om kritik... Men va fan gör vi med det sen? Jo, antingen blir vi förbannade för i standardtycket var den önskade åsikten inte befogad å dessutom helt åt skogen fel. Vi ber om kritik men vad gör vi med kritiken vi får? Vi tycker den är jävligt orättvis och inte alls sanningsenlig, vi blir arga, ledsna och upprörda. Vi ber folk ha ett öppet sinne och tycka och tänka men tycket och tänket förkastas snabbt och lätt då det minsta lilla som kan tyckas skilja sig från normen inte alls är någe bra! Nä, att alla människor ska ha en egen åsikt, var nog inte en sådan bra idé i alla fall... Det är nog bättre att vi är slavar under ett styre, för tycke och tänk kan göra vem som helst till dåre!

Ja, och jag måste erkänna, jag råkade svära (bara lite) åt läraren idag under vårt så kallade seminarie... Jag vet å jag skäms kanske lite men ibland alltså, blir man ju bara så jävla förbannad! Sen om tanterna frågar efter min åsikt, ja då får de väl ta det. Å det finns faktiskt mycket som kan ta sig i röven gällande SSK utbildningen i thn! Tur att min själ snart ska få sväva fritt i det fria å istället tillslut bli ett offer för den stora produktionen... :S Haha, jag måste lära mig att hålla käften å kanske sluta svära... Gud, hur ska jag överleva?!

Over and out!

Njuter av ingenting! Skönt!

Ännu en måndag till ända och idag kära vänner har jag inte fått mycket gjort. Vi kan väl säga att jag borde laddat något kanske inför morgondagens seminarie men helt ärligt, I don't giva a fuck! Å jag är glad ändå. Dagen imorgon kommer vara som alla andra seminarier under 3 års tid. Man kommer dit, alla har verkligen gjort jätte bra jobb och lagt ner massa energi, sen händer, jag vet inte vad och nivån på seminariet blir barnsligt lågt. Inte för att vi studenter inte fattar något, utan lärarnas nivå ligger längs med botten. Allt slit känns som onödigt och man känner sig som ett dagisbarn. Så nä, jag ska bara glida dessa 16 ynka dagar som är kvar. :) Å är det något jag är asgrym på lär det vara att glida, softa lite grann å bara njuta av att det är jävligt chill att gå i skolan! :D 

För att tala om lite minnen minns jag en strokeföreläsning där halv föreläsningen var ett bildspel med fina bilder på berg, för med stroke serru, då gäller det att se bortom berget! Ja, det tror jag vi alla fatta efter 1:a bilden, kanske finns det något mer om stroke som är värt att veta...? Vad vet jag, bara en spontan tanke så här i efterförloppet...

Andra roliga historier eller kanske mer åt det tragiska hållet finnes att förtella, det handlar om senila tanter, medling mellan lärare då krig plötsligt utbröt bland lärarkåren. Den ena tanten är mer förrvirrad än den andra och de som verkligen är bra och har något att tillföra de små studenterna, ja dessa lärare förkastas av de andra... märkligt! 

Men jag måste ändå säga att klara 3 år på sjuksköterskeprogrammet har kantats av både glädje, lycka men ändå kanske mest depression, självdestruktivitet, tenta ångest, sömnlösa nätter, magsår å annat shit. Så jag tror att vi nu är väl förberedda för ett yrkesliv inom vården!!! Det som inte går att döva med alkohol är inte värt att bry sig om... ;) Haha, ironin flödar. Varför inte avsluta med dagens barncitat:

Erik: "Martin, vi lurar Emil. Han kommer gå på det, för han är inte smartare än en godispåse, det är inte jag heller... hihihi"

Emil: "Bitch, hahaha, bitch!" 

Jag säger: "Men Emil vet du vad bitch betyder? Det kan man inte säga hur som helst!"

Emil: "Döööö ja, jag vet vad det betyder, bitch betyder tjock"

Lovley! 

Kramen på eder alla!

Me, sunday morning and some thoughts!

I dag kära vänner, bekanta, nära å kära, alla ni andra samt annat löst pack, idag är det söndag. Just nu kikar solen fram mellan taken, endast tomten är naken... jag vet inte ja, blir det lite sol eller tar regnet över igen? Just nu körs morgonmys i soffan men ett gäng ungar. Det är endast en av flockmedlemmarna som fortfarande sover å den så kallade "alfa hannen" (?! ...haha), ja idag är det hans sovmorgons dag! :) Tror att det är viktigt att man under helgen får var sin sovmorgon, alla behöver vi sova skönt, så man orkar med resten av livet. Å rättvist ska det vara. Min värld är en rättvis värld! ;)

I dag kära ni är det även valdag här i trakterna, hoppas ni alla tar chansen och gör er röst hörd, det är det enda sättet man kan påverka, kanske känns det som en piss i havet, men man får inte glömma, om man inte trycker till och utnyttjar sin lagliga rätt kan man heller inte sen klaga när Sverige går åt helvete. Ja ni som läser vad jag skriver här ibland vet ju lite hur jag ser på världen. Mer kärlek åt folket! :) 

Puss & kläm!

Vart söta lilla flickan vägen ingen som vet ingen som vet...

Gårdagens trevliga och personliga inlägg har försvunnit, spårlöst?! Någon som sett det?! Jag var faktiskt ganska rörd när jag skrev det. Det kan ju bli så när man känner sig till 100 % extremt ärlig och när man talar om något som ligger djup i hjärtat och faktiskt kan kännas lite hotande. Som den gamle Freud hade sagt, i gränsen till mitt undermedvetna och bort puttade känslor... Jag ska ta tillfället i akt och ladda mina batterier, fokusera på mig och självklart mina nära å kära. Det var en vis kvinna som sa till mig: klart att man kan låta sig falla när man har en trygghet som kan ta emot en. Att falla handlöst det tillåter du dig själv inte när du inte har någon bakom dig! Att man kämpat i 3 år och till största delen själv med 2 barn, ja det känns, när man väl vågar att känna efter. 

Vet ni hur skönt det är när man för en gångs skull blir omhändertagen även om det kanske bara handlar om en kram eller att någon bara tar ansvaret för 10 min. Kärlek! Jag har det för jävla bra, jag är tacksam! Jag är förälskad i Martin och i livet, i vårt liv! <3 Önskar er alla det samma! Alla förtjänar en släng med riktig äkta kärlek! :)

Puss på er

Ungar ty å väsen!

Att ta en dusch med sin snart 4 åriga dotter kan både ge en positiva upplevelser men den där ärligheten som bara ett barn kan besitta har ju en förmåga att ge viss negativ påverkan oxå, om man har otur! Det är så härligt att barn kan vara så extremt ärliga, jag tycker det är hemskt viktigt att man inte tar ärligheten och uppriktigheten ifrån dem. Det är extremt fina egenskaper som tyvärr många människor tappat på vägen!

Sen finnes det ju gränser som med allt här i livet och ibland kan man ju inte, som min kära sambo brukar påpeka: "Jenny, du behöver inte alltid säga vad du tycker, det är faktiskt bra att hålla käften ibland..." Jo det är väl sant, men det är oxå viktigt att vara ärlig och kunna stå för vad man tycker och att kunna få uttrycka hur man kanske mår och känner! Känslor av alla dess slag finns ju av en anledning. Att våga stå för både de positiva och de negativa samt vad man i livet tror på och värderar, tror jag och tycker jag är oerhört viktigt. Utan åsikt och ställningstagande försvinner man ju i den massiva mängden, jag vill vara någon, det tror jag vi alla vill...

Natalie säger i vart fall "Mamma, gud vad stora tuttar du har! De är stora som hjärtan." Jag tänker i mitt stilla sinne, stackars barn tycker du dessa små bär är stora, ja då har du inte sett mycket... I nästa stund kommer nästa bomb "Men mamma, vilken stor rumpa du har!" utbrister hon nästan förtvivlat... Ja men Natalie, säger jag. Så stor är den väl inte?! :O Haha, jag det kanske inte är vad den en gång var men den fyller fortfarande sin funktion som bra mutmaterial! ;)

"Monstret" i egen hög person, ganska söt dock! ;)

Älska din medmänniska, det gör jag!

Olika människors uppfattning av olika ting. Det viktigaste i livet är för mig och bör vara är att värna om min medmänniska, om kärleken och respekten för andra. Jag har tidigare snackat om liknande ting men det tåls att upprepas! Det handlar om att höja varandra och inget annat. Hur ska jag kunna växa som människa om det inte är genom positiv energi och anda från andra människor. 

För att jag ska kunna sträcka på mig och kunna mig värdefull krävs pepp, uppmaning, att bli bekräftad och sedd. Att känna mig respekterad, värdefull och önskad. Att känna sig lika värd! Trots att vi har olika förutsättningar i livet bör vi alla få känna oss respekterade och värdefulla, vi är alla lika värda och vi förtjänar alla att bli lika behandlade, tänk på det i omvals tider i Västra Götaland! Vi förtjänar alla samma vård oavsett vilka våra förutsättningar är. Att köpa sig "fri"/ köpa sig "rätt" eller köpa sig vård, ja vem i helvete gynnar det? Självklar de lyckligt lottade med goa kulor, dock inte jag då med lite mindra pistoler att röra mig med. Ibland blir jag förskräckt, vad hände med människors lika värde oavsett ras, kön, pengar, tycke och smak, religion å annan shit! Tydligen älskar inte ens gud alla...? 

Jag försöker i vart fall gilla de allra flesta och jag tycker att jämlikhet, värdighet, kärlek och respekt är gooood shit!

Kisses!

Vedervärdiga ting!

Vår, sommar, sol och värme, underbart! Flugor, fästingar, mygg å annat shit! Älska värme, älska vår och sommar, hata flugjävlar, döda flugjävlar! Jag älskar att bo på landet, jag är uppväxt på landet, jag är en lant tjej. Jag älskar naturen, jag älskar djuren men allt här i världen har en mörk och fruktansvärd baksida! Jag hatar verkligen de jävla flugorna! Ungefär 240 gånger har (*en harang av svordommar och könisord) F-flugorna väckt mig och stört min skönhetssömn. Vad är problemet, ge fan i mig! Varför ska de envisas med att slicka på en, eller äta en eller va tusan de äckliga asen håller på med! Å bara tänk på att de älskar bajs, lik å annan skit, fy de äcklar mig något enormt, död åt alla flugor!

Idag har vi oxå varit på Eriks första utomhus träning i de underbara vädret och den fantastiska solen! Jag och Martin har bara suttit i kanten på planen och mys, helt wunder! Natalie har sprungit runt och lekt, verkligen en mys eftermiddag. Men vad händer? Den mörka och fruktansvärda baksidan slår återigen till! Vad är det mina ögon skådar när vi kommer hem, äcklig fästing äckel, som kryper på Natalies hals, tack å lov att den inte huggit sig fast! Why?! Usch och fy för fästingar, de är opålitliga äckel parasiter, kräk! Död åt fästingar! 

Underbara, härliga värme! Underbara, härliga vår och sommar men för helvete någon vänlig själ, typ gud (?) avliva dessa extremt omotiverade liv! Vem är glad åt en fluga och vem tycker att fästingen är fin och mysig? Usch, det är det enda jag kan säga, usch!

Tjingeling & på återseende!

Smärta en högre grad av njutning!

Här sitter jag i soffan och laddar inför stundande epilering. Vet ni hur ont det gör att epilera benen eller den inte helt okända bikinilinjen? Fuck me, säger jag bara! Det handlar ju typ om de första minuterna bara sen har ju kroppen själv drogat ner sig och smärtan är hanterbar. Dock är det till fördel att vara på rätt humör för att det ska gå fint, det kan till å med vara ganska gott! Epilera benen när mitt populära "jagvilldödadig" humör infaller sig är asbra! Direkt får man utlopp för den självdestrukiva känsla och alla sura miner riktas till den där satans apparaten istället, prima terapi! Fint känslohantering!

Jag har nog ganska hög smärttröskel tror jag... Jag skulle mer än gärna föda ett gäng ungar till för den smärtan är underbar. Bägge mina små kom till världen utan någon annan bedövning än kroppens egna endorfin. Det är så skönt att bli "hög" på kroppens egna naturliga droger! Med Erik sög jag lite lustgas dock men med Natalie var det all natural. Smärta är en högre grad av njutning! Haha! Eller så är jag i smyg grymt självdestruktiv... Fast all smärta är ju inte skön smärta dock. Jag är verkligen inte kompis med nacksmärta eller magont, det är inget att njuta av. Dock en skön tattoo, den ovan nämnda epileringen eller annat gott plåg, ja det är skönt. Störd? Kanske... :)

Puss på eder!

Glad!

Jag har så mycket pirr i min mage. Vissa dagar bara kroppen sprudlar av känslor och då inte som vanligt förekommande det senaste i min värld ”jagvilldödadigkänslor” utan fina vackra, hela världen är underbar! Det är helt otroligt vad mina känslor svänger, vad är det för fel? Ena dagen är gråta det enda jag gör, andra dagen känns livet som bäst, inget kan kännas bättre och allt är fantastiskt! Jag tror fan att jag skulle behöva avveckla allt vad hormonbehandling heter och snipp snipp ala äggledare för detta ständiga hormonsvall håller på att driva mig till vansinne. Jag kan inte ens minnas att det svängde så här mycket under mina stormiga år som tonåring! Å andra sidan är det ju över 10 år sedan så det kan ju hända att jag glömt, från de där åren finns det ju himla mycket som är oklart och rent utav svart… haha :S

Men just idag finns ett ständigt leende på mina läppar! Ibland känner man sig ju bara så himla glad och visst är jag lyckligt lottad. Det är väl ändå tur att man ibland kommer på sig själv och att uppskatta livet. Jag påminns ju ständigt av elände och missär. För mycket handlar faktiskt om elände och missär i dagens Sverige och framför allt i världen. Jag kan klaga på 100 grejer men jag har det i vart fall gott och hälsa i behåll, än så länge. Kanske skulle man tagga ner en aning mellan varven och bara njuta. Har blivit väldigt lite njuta det sista. Ska nog ta mig en helg i njuthetens tecken, bara vara mig själv och bara ha det gott, välbehövligt!

Ta hand om varandra!

Riktigt riktigt spännande!!!

Här planeras det grejer. Hemliga grejer, fina grejer, roliga grejer, SPÄNNANDE grejer! :) Den som lever får se, kan man väl lugnt säga. Känns svingött! Det börjar oxå närma sig den lilla examen, om 29 dagar är det slut på lidandet! Om 29 dagar! Fantastiskt underbart!!! 

Mycke roligt att tänka på, dock lider jag just nu av en djup inre stress tror jag... Min nacke har återigen hoppat åt helvete, det ända nackhelvetet gör är ont, ondare och ondast! Jag känner mig inte så stressad men jag känner ändå att när det hettar till, ja då gör sig även nacken påmind. Kanske beror det på mina fina akrobatiska konster under kväll tid... Nä, kanske inte det... ;) Mycket att tänka på, mycket att bry sig om och mycket att reflektera kring, det är nog boven i dramat. Eller kanske gäller bara det att inse att man fan inte är purfärsk längre. Å det där som hänger längs midjan kan nu mera faktiskt titulera: DÖkött. 

Jobbigt att ibland inse att man inte längre är 20 år, inte för att det egentligen var så jävla rockigt men man kunde i vart fall kalla sig ung å fräsch. Nu mera är man bara halv gammal å grå, för visst fan har dökötten spridit sin aura och även färgat vissa av mina fina små hår: GRÅ! :O Något som jag dock längtar efter och inte alls kan förstå varför det inte kan infinna sig nu, är den där lilla hårförusten på bla armar och ben äldre drabbas av, det kunde jag väl få ta lite del av? Å andra sidan beror det kanske på lite sämre blodcirkulation och det kan väl kvitta kanske...

Nja, jag har ju mitt sköna sinne kvar det är väl ändå något... haha. Å snälla, ge tillbaka min sol och värme, va fan.

Puss & hej leverpastej!

KALLT, jag dör.

Solen skiner men det är satans kallt ute, vad är detta för bluff väder? Vem tycker det är så kul att lura stackars ovetande människor på detta vis? Ta bara en sväng till staden och kolla in alla halvnakna unga människor med bara ben, otäckta tuttar och rumpor på sne... De tror ju att sommaren är här. Och vad händer? De små liven blir ju sjuka och dåliga. -Vänner, nu låter jag som min mamma men snälla, gulliga ni, klä på er kläder, ni fryser ju! 

Å visst att man kanske inte blir sjuk utan kylan men tänk på alla era små sovande virusar och bakterier från allt hånglande bakom Kampenhof, de känner doften av offer och de kommer att äta er, jag lovar. Tänk på stackars tant, jag då, som återigen drabbads av kärring åkomman nackspärr. Var rädda om er medans ni e unga å fräscha! Nä vad säger jag nu igen? Klart ni ska hångla på bakom bästa hörn och klart man ska få gå i bara ben, det är bara jag som är jävligt sur för att det blåser snorkallt å jag inte kan sitta ute å bli brun, skit blåst.

Puss & Kramen

Naken exposed & rädd

Här sitter jag ny duschad å lite fräschare än innan. Ännu aningens fräschare blir man ju  efter lite solsken i fejan. Lite bajsbrun, lite fräkning, lite mer levande efter vinterns förstörelse. Min kära sambo påpekade idag så fint att jag tydligen var väldigt vacker naturligt... Han utvecklade det hela och sa att: ja, du är ju till och med vacker utan smink å det är det ju kanske inte alla som är... Nä sa ja, säger du det?! Ja, det tåls ju att tänkas på ibland för utan lite mascara känner i vart fall jag mig ganska naken, mindre fräsch och aningens sleten. Kanske för att jag är ett gammalt slet, vad vet jag... ;) 

Men poängen då, mascara för mig är världen och utan min mascara känner jag mig väldigt naken, exposed och rädd. Men det är konstigt dock hur vi tidigt som attans formas in i något och att vi sen vänjer oss vid bilden av självet, då som aningens retuscherat med div olika produkter som krämer, linjedragare, skuggare samt annat shit... vart tog jag vägen? Fast det är ju jäkligt nice att få fixa till sig lite extra, bli så där lite extra snygg och känna sig lite mer het än vanligt, ja va fan flummar jag om?! More hottness åt the people!

Beware here it comes the "unmaked" (eget ord...) truth! Puss <3 

Den osminkade sanningen