Några avslutande ord ala Jenny!

Dagen då talaren inför vår examen valdes ut var jag olyckligtvis (?!) inte närvarande... råka skolka lite tror jag, ops! Detta visade sig ju vara en smula trist då jag kanske har en del trevliga eller i vart fall roliga ting att prata om! Hur skulle ett ev avslutande ala Jenny kunnat sett ut...? Detta är mitt till er kära med studenter!

"Kära med studenter, lärare, volontärer och närmast sörjande!

Idag är det var sista dag tillsammans. Jag måste dock få säga att det varit en ära att få kämpa med er! Det ska vara väldigt klart att det har inte varit enkelt. Många hysteriska anfall, sömnlösa nätter, konstant lipande och begynnande alkoholism har kantat kanske inte allas men mångas vardag. Vi har ju oxå varit en aning olycksdrabbade då vi "gått efter en sk ny å fin läroplan" utbildningsplan eller vad det nu kan tänkas heta, haft mycket att lära så jag sållade liksom bort den informationen... Det första året kantades mestadels av omvårdnad och allt mystiskt kring denna profession som det maximalt går att lära! Samt lite anatomi, vilket var extremt bra då man fick koll på från vilken del av ens kropp det förmodligen uppstått allvarliga fel på. Även lite pedagogik fick vi lära oss, hur vi skulle lära varandra, vilket visade sig vara precis vad vi behövde!

Sen kom utbildningen att kantas av både det ena och det andra, lite mindre av det andra faktiskt. Brister och missnöje gällande vår somatiska kurs ja, har någon missat det så vet jag inte riktigt... Något som vi ändå måste se jävligt positivt är att vi ändå lärde oss mycket. För hur många i klassen har vi inte diagnostiserat med både det ena och de andra? 

- Jag mår så illa efter måltid och det smärtar, spyr även lite blod framför allt innan stundande tentor! = Började med lätt magkatarr spåra ur och blev blödande magsår!

- Jag kan inte sova, känner mig hoglös och tycker inte längre något alls är kul, jag gråter minst 5 gånger per vecka alt dag, skriker åt nära kära samt främmande människor i kön på ICA. Dessutom undviker jag helst alla levande varelser = Depression OBS! Suicid risk.

- Jag har sånn huvudvärk, spänningsvärk, det släpper aldrig känns det som = Stressrelaterad huvudvärk ev hjärblödning alt hjärntumör.

- Jag har sådan bröstsmärta, det sitter som ett band och det är jättesvårt att andas = Hjärtinfarkt fast mer troligt då vi alla är ganska i god ålder, ångest, även denna stegrande och opålitlig!

- Jag har sånn diarre det bara sprutar där bak, vad göra? = sönderstressad mage alt ulcerös kolit eller annan infl. tarmsjukdom? Käka Imodium tills det tar stopp, blir det för stopp kan vi hjälpas åt att "plocka" bort det och kanske öppna ett fönster för det är sånt vi sjuksköterskor gör!

För just det kära vänner, sjuksköterskor det är precis det vi är! Å det ni, det ska vi vara jävligt stolta över eller som jag, extremt tacksam för att jag överlevt. Puss på er och tack för god match!"

<3 kärlek till er alla! :D