Fy vilken dag. Vissa dagar känner man bara att de tar musten ur en, döden känns nära och välkomnande... nja kanske inte riktigt så illa men hela huvudet känns mos och hur man ska orka med morgondagen känns som en gåta. Det är så extremt mycket runt som kring, människor i min omgivning stressar upp sig vilket ju smittar av sig en del om inte annat tar det väldigt mycket av min energi. Ta ett djupt andetag, det ordnar sig, det löser sig, det är inga problem, slappna av för ....! Det hjälper inte att stressa upp sig och alla ni, ni är så mycket bättre än ni tror, varför inte inse det?! Och man kan inte göra det bättre än man kan, ofta räcker det, att göra sitt bästa, väldigt långt! Har vi klarat av resan så här långt vad är det som säger att vi inte ska göra det nu? Att stressa och oroa sig är inte så bra för den lilla pumpen eller för välbefinnandet heller för den delen, ta hand om dig själv för det finns det ingen annan som gör! Jo det kanske finns en snäll man eller kvinna eller vän men jag menar själen, ta hand om din själ, vårda ditt inre, du har bara ett liv, njut! :)
Snart är det helg, bara en dag kvar denna vecka i helvetes grepp, jag ska nog överleva och då blire ju partyparty på lördag hos bästaste Linda med Blondie bla. Och Brownie hoppas jag, om hon vågar att krypa fram ur sitt tillhåll... Let it loose and shake it, it needs to be free! :D WopWop!
Näpp, nu ska jag ta mig i kragen och snacka lite gött och pussa på han den där!
Tjingeling & på återseende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar