BFF and some teenage life! Tur man bara är tonåring i typ 7 år :S

Mina vänner, jag har en hög med superduper vänner! Många vänner som alltid ställer upp och alltid finns där för mig! Bland min hög av vänner finns det 2 specifika, det e mina 2 gamla "haggor" till vänner som hängt med mig i vått och torrt sen tidigt tonårsben, då vi var mer tokiga än jag vet inte vad! Mina vänner Bill och Bull, eller kanske bättre Blondie och Brownie. När jag tänker tillbaka på alla galenheter som försegick under våra fartfyllda, hormonstinnade och trotsiga liv blir jag faktiskt lite rädd. Tur att vi inte blivit mer skadade än vad vi idag är! Tur att vi överlevde, skulle jag vilja säga. Å fy vad rädd jag kommer att vara när barnen närmar sig "åldern då allt händer"! Men Blondie och Brownie är jag väldigt glad över att jag har! Alla förtjänar sina egna BB, för utan BB hade jag inte varit så häftig som jag e! ;P Och utan BB hade livet inte vart det minsta skojsigt, nä utan BB hade jag nog varit en bitterfitta ala mega mycket! Tack BB ni e bäst! <3

Och historierna kring BB är många. Jag minns specifikt en händelse som inkluderade en bil, lite plåtdunkande, ett berg, en krypande blondie och en smutsig brownie och en kräka om jag inte helt minns fel...! 

Historierna är som sagt många och vi har nog några till mans allihopa att förtella, och de behövs ju kanske oxå, för hur ska landets tonåringar annars kunna formas till förståndiga, representativa, trevliga vuxna? Och som sagt utan upplevelser och erfarenhet kan ingen utveckling av människan ske! Nä men tur ändå att man bara är tonåring en gång. Hur många gånger har man inte hört sina föräldrar säga: "Du är inte alls vuxen, du får inte bestämma själv, vi bestämmer tills du är myndig det är för din egen skull. Och ja, du kommer förstå vad vi menar när du själv får barn!" Tänk att våra, för det mesta, förståndiga föräldrar, som man trodde bara ljög för att de tyckte det var roliga att bestämma, faktiskt hade rätt! Tur att vi lär genom livets hårda skola! Tråkigt är det dock att det ska ta 20 år innan "mina" barnen kan uppskatta mammas beskydd och hennes endast i välmening kloka ord!

Det där med små barn små problem och stora barn stora problem, det kanske ligger något i det vid noggrannare eftertanke! Tur att det i vart fall är 6-7 år kvar tills hormonerna tar över och mitt president/drottningskap som mamma utsätts för hot!

Tjingeling!