Akut trötthet!

Gudars vad jag hade önskat mig en solig och varm dag idag, ledig och allt! Men nej. Det har vart fis varmt å blåsigt. Vad får man göra då, jo städa lite granna å tvätta. Kul. Verkligen. Så sätter man sig i soffan för att gotta till det lite med glass, jordgubbar och kaffe å vad händer...?! 

Det plötsliga medvetande sänkningen blir ett faktum! Helt plötsligt är man mer död än levande. Försöker tänka, händer inget. Försöker titta på tv, ögonen faller ihop. Försöker gossa med barnen de skriker och rymmer. Försöker mysa med Martin, han vägrar, tydligen är spel roligare än sliten, mosig och halvdöd sambo... Å här tänker man att man kanske skulle vilja ta vara på den sista tiden i livet, men icke! Å andra sidan kanske ingen annan ser så allvarligt på min plötsliga trötthet eller som känslan min, nära döden upplevelse... Nä jag lär väl leva ett tag till, trots denna akuta tilltagande tröttheten. Vad är det man säger... "Ont blod förgås inte så lätt", nä det kanske ligger något i det ;) Ska kasta in handduken och säger god natt!

Over and out!