Bitterfittan vs Florence

Ibland blir man bara så himla besviken. Ledsen och arg är bara förnamnet. Men vet ni vad som är fel? Jag bryr mig om andra och annat, men ingen bryr sig om lilla mig. Nu menar jag inte familj och vänner utan i det stora hela. Man är trogen sitt jobb, man är trogen sin tjänst, trogen sitt kall, sin tro (om man nu har en), trogen samhället, men vad i helvete får man för det? Jag får inte ett skit. Jag har aldrig fått ett skit och vet ni vad? Ingen jävel bryr sig om det. Jag är ett dumt pucko som tror gott om andra, tror gott om samhället och tror att om jag ställer upp, ger av mig så kommer andra att se det och ge tillbaka till mig, tror ni på det? Nä. Ingen bryr sig om den lilla människan, ingen bryr sig om lilla mig. Är det synd om mig? Fan heller! Jag har ingen annan att skylla än mig själv. Väx upp för helvete Jenny och sluta vara så jävla godtrogen. För att komma någon vart här i världen ska man i första hand ALLTID se om sig själv! Fuck Florence, din gamla kossa. Det är tack vare dig vi sjuksköterskor (och andra inom vården) är lika högavlönade som amöbor. Det är tack vare Florence ingen jävel tar mig och mina liksinnade på allvar. Tack Florence för ditt kall och för den väg du banat för oss andra som försöker att få rättelse och uppskattning för det vi faktiskt gör. Om vi ändå kunde gått runt på dagarna och vart höga på Kloroform som förr i tiden, inte konstigt att Florence var så jävla positiv, de flesta missbrukarna tror ju att de är Gud om inte annat sänd av honom. Jag är väl möjligen en avkomma av... ja jag vet inte vad....   Over and out.