måndag 10 oktober 2011

Jag tänker...

Jag tänker att det är allt bra äckligt ute så här års.
Jag tänker att jag borde motionera bort ett å annat löst som hänger.
Jag tänker att det finns för lite tid här i världen. 
Jag tänker att vem fan bryr sig om Håkan Juholt och hans lägenhet? 

Finns det inget mer betydelsefullt och mer i behov av uppmärksamhet än det? Jag kan lova att det inte bara är stackars Håkan aka Super Mario, som har dragit nytta av våra pengar... Hur mycket tror ni att det kostade när kära herr stadsminister Fredrik möblerade om på sitt kontor...? Säkerligen ett par 100 tusen, av våra pengar, men vem bryr sig om det? 

Jag kan tycka att mycket energi läggs på skit skit å lite mer skit, det som verkligen bör uppmärksammas och de som verkligen behöver vår fulla uppmärksamhet liksom faller lite i glömska. Vad hände med vårdens orättvisor som ett exempel? Eller alla våra utsatta barn? Vad hände med min lön, tex? Vem bryr sig om den? 

Jag tänker att det finns mycket här i världen som inte är vad det borde.
Jag tänker att smutskasta andra och hänga ut folk, göra en höna av en fjäder lite är mänsklighetens specialitet.
Jag tänker att SJÄLVKLART får man inte smussla med våra pengar, men tyvärr är det nog något ALLA som har möjlighet gör!
Jag tänker att alla vi någon gång brutit mot lagen och på något sätt utnyttjat systemet.
Jag tänker att man kanske inte ska kasta sten när man sitter i glashus.
Jag tänker att en å annan smuggelöl någon gång har slinkit ner, kanske har man köpt en tjänst svart eller någon gång tagit betalt utan att skatta för det, kanske har man utnyttjat systemet fler gånger än vad man själv trodde...? 

Fulsprit är fulsprit å svarta löner är ett brott. Att muta sambon med sex får att få köpa ett par nya stövlar kan klassas som en form av betaltjänst. Olagligt. I vår fantasi lever vi i ständig laglöshet. Verkar kanske inte som någon av oss kommer till himlen? Ty i synd vi alla mer eller mindre lever. För i Guds ögon är synd en synd, vare sig det handlar om Håkans lägenhet eller dina sexuella fantasier om den som inte får nämnas vid namn. 

Natalie sa: "Mamma det här var en riktig gammal å ful gubbe" samtidigt som hon visade en bild på Tomten. Här blir det ju klart inga julklappar det hör ju vem som helst... :)

Hopp hej på er, long time no see! 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar