torsdag 6 december 2012

Till Morfar


Regnet föll ner som en tår från kind.
Äntligen fick du blunda och svepas iväg med en vind.
Livet har oändligt många vägar att följa, allt från när barnen börjat tassa på tå, tills den dagen man stilla vägen vidare väljer att gå.
Äntligen fick du mormors hand ta som du längtat både natt och dag.
Tillslut du funnit stillhet och ro.
Med mormor du nu får vandra och bero.
Kyss hennes kind får mig.
Vi kommer alla sakna dig.
Vila stilla morfar.
                                                     Jenny
Rött hjärta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar